Det är så skönt... Pressen och stressen jag kände för ett tag sedan har minskat,vad det kommer sig vet jag inte men det känns bara så mycket bättre. Jag är i stort sett hostfri (förutom på nätterna) och på jobbet rullar det på som vanligt liksom i trädgården. Jag har hunnit läsa lite bloggar och också orkat blogga själv.
Full rulle är det överallt men det känns ändå lugnare, visst är det konstigt. Från att ha känt mig helt vilsen och orkeslös till att plötsligt vara nästan ända uppe på toppen igen, utan att ens veta hur det gått till. Jag måste ännu en gång tacka för alla stödjande hälsningar från er då jag mådde som sämst. Ni är bara bäst!
Visst är det så livet är med både dalar och toppar... tur är väl det så att man har något att se fram emot när man har uppförsbacken framför sig. :)
En lugn och skön morgonstund i solen får jag i den här lilla hörnan. I spaljén till vänster har klematisen (okänd sort) börjat klättra uppåt igen, det går så fort så att man nästan ser hur den växer. Hoppas att man snart får njuta av full blom också!
Hos flera av er har jag sett att aklejorna börjat blomma, och titta... det har de visst här också.
Dessa söta aklejor fick jag med mig från en vän i påskas och de verkar ha tagit sig riktigt bra, tack snälla söta
Linda.
I helgen fick jag äntligen lite ordning på min blivande köksträdgård men jag får visa bilder en annan dag. Just nu är det bara pallkragar och jord, inte så spännande med andra ord men snart hoppas jag att både det ena och det andra tittar upp.
Ha en fin kväll allihop, nu ska jag ta en runda hos er igen!
